Jag tittade igenom lite gamla blogginlägg och hittade det här:

"Varför kan inte allt bara vara som förut?!? 
När jag vågade prata med folk änfast jag var lite blyg. När jag hade fler än 1 kompis att vara med. När jag vågade göra en sån enkel sak som att fara och handla utan att göra mej "fin" änfast jag redan är fin men jag inte ser det. När livet var mkt lättare.

Ett liv utan social fobi är vad jag önskar mest av allt i hela världen!!"


Det där inlägget är från den 5 maj 2008. Jag känner inte längre som jag kände då :) För nu har jag fler än 1 kompis. Nu vågar jag fara och handla utan att sminka mig och tvätta håret änfast håret är rent.
Nu är jag glad att jag har varit tvungen att gå igenom det där helvetet. Utan det skulle jag aldrig vara lika stark som jag är idag. Nu tror jag mer på mig själv. Jag vet att jag kan klara av fler saker än man kan tro.

Just nu känns allt bara skit!! :( Jag hatar när det vänder så snabbt! Jag känner mig bara dryg och ivägen. Jag vågar ju knappt prata... Det har ju gått jättebra idag på skolan men nu när det är kväll känner jag mig inte så bra längre. Nu är Lina och dom på Jockes rum men gissa vem som inte vågar vara där?!?! Det låter ju skitlöjligt!!!

Farväl!!!!!!!

Nu är det sommarlov :) Det känns konstigt att jag kanske inte behöver sätta foten i den där skolan nå mer. Men härligt. Nu blir det bara jobb nästa vecka och veckan efter sen är jag helledig xD
Jag fick en ros idag och jag blev jätteglad :)

Det är egentligen lite konstigt tycker jag... Om nån som jag inte brukar vara med säger hej eller något så blir jag jätteglad. Och då menar jag verkligen jätteglad!!! Det är en grej som dom som inte har social fobi tänker på tror jag. Fast jag vet ju inte. Jag minns inte ens hur det är att inte ha social fobi.

Och till hösten blir det flytt :) Ska jag vara ärlig så längtar jag tills dess. Det ska bli skönt att börja om på nytt där ingen vet vem jag är. Där är det ingen som vet att jag att jag har social fobi. Dom vet inte om jag pratar mkt eller är blyg. Jag tror det kommer bli lättare att skaffa nya kompisar där än om jag går kvar här.
Men nu är det middag snart.......

Det här har varit en bra dag :) Och förra veckan var ovanligt bra :) Jag har varit med C och M mkt mer den senaste tiden. Roligtroligt xD
Jag har vågat göra mkt mer dom senaste veckorna också.
T.ex igår så ringde jag till hon som håller i mitt sommarjobb. Jag trodde jag skulle få en hjärtattack. Det var SVINLÄSKIGT!! Men det gick bra :) Så nästa vecka börjar jobbet och jag längtar INTE. Jag ska vara lekledare för dom yngsta barnen i fotbollsskolan. Tänk om alla barn tycker jag är jättetråkigt. Och tänk om jag inte kommer våga göra något och bara stå där som en knäppskalle. Men jag ska försöka tänka positivt :)

Om jag fick välja mellan social fobi och spindelfobi skulle jag välja spendelfobi.
För 1 år sedan hade jag båda fobierna men social fobi är mkt mkt värre tycker jag! Jag önskar att det hade gått lika snabbt att få bort den som det gjorde med spindelfobin.

Jag har haft ganska mkt att göra den senaste tiden. Det har varit massa prov och ångest, men nu är det över. Förhoppningsvis.

Den här dagen har varit ovanligt rolig :) änfast vi knappt har haft några raster.
När vi hade SO så kunde jag KONCENTRERA mig, och nu är jag så grymt glad. Jag har nästan inte haft någon ångest alls idag. Det är jättehärligt :) Det känns som att jag har vågat göra mkt mer idag änfast jag inte kan komma på vad :/ Eller det var jättemkt folk i matsalen men det var inte ett dugg läskigt xD

Och på stugan så hade jag syslöjd. Jag håller på att göra en kjol som jag tror kommer bli jättebra. Jag ska lägga upp ett kort när den är klar.

Jag är hemma från skolan idag :( En utav dom första gångerna på jättelänge som jag är hemma änfast jag kan gå (förutom när jag var sjuk för det räknas inte).
Jag vill ju jättegärna fara på skolan. Det låter konstigt men så är det. Jag vill inte vara isolerad från omvärlden. Men samtidigt vill jag det för det känns tryggast. Allt är så svårt känns det som. Jag vet att om jag är hemma så blir social fobin bara värre.
Jag lovade mamma att jag skulle göra läxor nu när jag är hemma. Och det löftet ska jag hålla för jag vill inte ha mer dåligt samvete än jag redan har.

Men nu ska jag gå...

Varför kan inte allt bara vara som förut?!? 
När jag vågade prata med folk änfast jag var lite blyg. När jag hade fler än 1 kompis att vara med. När jag vågade göra en sån enkel sak som att fara och handla utan att göra mej "fin" änfast jag redan är fin men jag inte ser det. När livet var mkt lättare.

Ett liv utan social fobi är vad jag önskar mest av allt i hela världen!!

Jag vaknade vid 10 idag av att A (systers barn) skrek :) Och efter det har jag väl inte gjort något speciellt förutom att sitta vid datorn.
Och idag ska vi fara och hälsa på andra syrran och mormor. Det blir kul.

Om jag ska vara ärlig så tycker jag att det är jätteläskigt att blogga. Det är så svårt att förklara men det känns som att jag måste skriva nåt jättejätteintressant för att ni som läser bloggen ska tycka det är kul.
Men min psykolog har sagt att det här är en jättebra träning för det är ingen som vet vem jag är. Varje gång jag får en kommentar så gruvar jag lite för att läsa den, jag är rädd att det ska stå att jag är knäpp eller konstig. Men sluta inte kommentera bara för det!! :) Hehe! Det är samtidigt jättekul att läsa och jag blir dunderglad för kommentarerna :D

Men nu ska jag äta lite lunch och sen ska vi fara :)

Vad ska du göra idag?

Nu var det ett tag sen jag skrev här igen.
Jag funderar på att börja lägga upp lite kort som jag har tagit, men jag får se hur det blir. Har ju lite läxor som jag måste göra också.
Jag älskar att ta kort. Alla tankar försvinner för man är så koncentrerad på det man ska göra. Man känner sig fri på nåt konstigt sätt.

Och gissa vad jag gjorde i tisdags!? Jag REDOVISADE BIOLOGIN!!!!!! Jag är så grymt stolt. Jag var med en annan tjej och vi skulle redovisa om opiater.
Tjejen jag var med tittade ner i sina papper hela tiden men jag vågade titta upp och ha lite ögonkontakt med endel. Och innan vi skulle redovisa var det inte så nervöst som jag trodde det skulle vara, bara lite "normalnervöst". Läraren sa att det var jättebra :)

Asså jag har kommit jättelångt på vägen att bli frisk. Och på kort tid. Det är både bra och dåligt hur konstigt det än låter. Men eftersom att det har gått bra nästan hela tiden så blir jag jättebesviken om det kommer ett bakslag. Det känns som att jag inte gör något rätt och jag känner mig jättedålig. Det är så svårt att tänka positivt då men jag försöker. Att man har en kompis som också mår dåligt gör ju inte saken lättare.
När hon är ledsen tror jag att det är jag som har gjort nåt fel änfast det inte är det.

Men nu ska jag väl gå och hitta på nåt skojsigt (ta Kort) :D